Sir Teemer

Det gör inte lika ont längre..
Men ändå vill jag gråta nu.


Bebben. Var så stolt för han hade fått så lång man. Minns den här dagen som om att det vore i går. Men det var 3 år sen. Det är nog det som är så läskigt. Jag tror ibland att han fortfarande lever och förväntar mig att han ska stå i hagen när man åker förbi. Men han gör aldrig det..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0