Min grannes inneboende
I går kväll (natt) när jag kom hem från jobbet så skulle jag gå ut med hundarna. Väl i trapphuset träffas jag på en kille i tjugoårs åldern. Det knasiga var att jag först hade sett honom på tåget när jag åkte till jobbet och sen när jag åkte från jobbet. Konstaterade jag jag går nog jävligt fort från tåget eftersom jag var framme ett bra tag före honom..
Men i alla fall...
Mina hundar skulle ju förstås attakera denna människa med kärlek! Min första reaktion är ju så förstås att ta bort hundarna och jag frågade i fall han var hundrädd. Men icke då! Han var lika kärleksfull tillbaka mot hundarna och tyckte att "det är fjantigt att vara rädd för de här raserna!" Då blev jag glad! En vettig person, i samma hus som jag bor i! Omg! Annars har vi bara finnen och hans kärring. Sen killen som han jag träffade bodde hon är rätt vettig också. Men vi hälsade i alla fall och så var det litta äventyret ur världen.
Men i alla fall...
Mina hundar skulle ju förstås attakera denna människa med kärlek! Min första reaktion är ju så förstås att ta bort hundarna och jag frågade i fall han var hundrädd. Men icke då! Han var lika kärleksfull tillbaka mot hundarna och tyckte att "det är fjantigt att vara rädd för de här raserna!" Då blev jag glad! En vettig person, i samma hus som jag bor i! Omg! Annars har vi bara finnen och hans kärring. Sen killen som han jag träffade bodde hon är rätt vettig också. Men vi hälsade i alla fall och så var det litta äventyret ur världen.
Kommentarer
Trackback
