Lyckan, kärleken och meningen med livet??
Vänner kommer, vänner går, och vissa består.
Människor föds och människor dör. Det är alltid glädjefyllt när ett nytt liv kommer till världen och alltid jobbigt när någon försvinner ur våra liv för alltid. Fast vem vet, himlen kanske finns? Jag hoppas..
Alla undrar vi samma sak, vad är meningen med livet? Att träffa en person (ens självfrände) och skaffa familj, men först "leva runt" lite, festa, resa, skaffa en karriär och sen!
Det låter ju helt fantastiskt underbart! Jag är livrädd för att aldrig få det, jag trodde att jag hade träffat rätt! Fast jag tror dock fortfarande att det var rätt person men fel tidpunkt.
Jag ligger här en lördagkväll klockan är runt 23 på kvällen, och tänkter på livet. Vad går livet ut på? Vad är igenkligen meningen med livet? Vi föds, vi lever, och vi dör. Allt där i mellan? Spelar det någon roll för "eftervärlden" för det är samma där, födas, leva, dö.
Jag vet inte helt säkert, men jag tror på något sätt att det är att fortsätta kämpa för att nå sina mål. För mål, det kommer man alltid att ha. Det finns alltid någonting som man vill uppnå.
Kärleken
I dag vaknade jag upp hos en kille som jag känt ett par månader (vi har inte haft sex btw) och undrar fortfarande om det bara handlar om just sex eller vad det är?
Kärleken skrämmer mig. Mycket. Jag har levt så tryggt! Ingen kille har kunnat såra mig, eller utnyttja mig eller på något sätt kunnat "komma åt mig" för jag hade ju liksom redan min!
Men nu.. Aj aj. Jag har bara litat på två män utanför min familj i hela mitt liv, att dem inte ska göra mig illa, och det är Fredrik och det är Aki. Alla andra män är läskiga lömska typer med penisar!
När jag blev singel så tänkte jag att shit, fan vad coolt! Jäklar vad jag ska ligga runt! Men attans! Jag är förhållande typen, skiiit också! Sen så är jag ju också planeringstypen, förstås..
Om det bara vore så enkelt att jag ligger runt, festar och fokuserar mig på min karriär och på mig själv såklart i vi säger 4 år och sedan träffar mr. right och lever lycklig i alla mina dagar! Om det vore så enkelt, jäklar vad bra det hade varit då! Jag (vill ieförsig verkligen inte vara i ett förhållande nu) vågar inte chansa och undrar om jag någonsin kommer att kunna göra det, för jag litar inte på män och verkligen inte på killar! Fy fan vad obehagliga ni är ibland! Speciellt de i min egen ålder! Brr!
Lyckan
Just nu känner jag mig ändå tillfreds med livet, självklart hade det kunnat vara lättare! Men det goda, fina och roliga i livet väger upp mot det som känns jobbigt.
Typ som.. Mitt jobb (haha alltid jobbet) är stressigt och påfrestande, jätte mycket ansvar och jag känner en otrolig press på mig men.. Det är fantastiskt roligt, utvecklande (jag skojar inte varje dag) och jag har sådana fantastiskt otroliga möjligheter att verkligen kunna komma någonstans. Så även fast jag inte tycker att det är så jäkla kul att dammsuga konferenrum alla dagar så är det ändå helt ok! För sen lämnar jag av dammsugaren i förrådet och går in i köket och tar en (ljuvlig) kopp kaffe med mina sköna kollegor. Typ.
I dag var jag och firade min morbror Tommy som har fyllt år, busade med min lilla kusin och höll i familjens senaste tillskott! Tommy är så otroligt stolt över mig och det märks!
Min andra morbror kom också förbi.. Han har cancer och kommer förmodligen inte att klara det, han hade cancer för några månader sen men den kom tillbaka. Läkarna sa 50/50 men sen såg det ännu mörkare ut. Då är man där, ger honom två kramar och ångrar att man inte försökte lappa vår relation tidigare.
Jag ser ju på min mamma hur jobbigt hon tycker att det är, men trots det kan hon fortfarande le och jag är säker på att hon känner lycka över det fina som hon har i livet. Min starka, fina och helt otroliga mamma, bäst.
Men vad är då lycka? Vissa dagar är lycka ett leende från rätt person, berömm från chefen eller den där goda koppen kaffe. Lycka för mig är helt klart min familj (haha och ja, kaffe såklart!)
Jag tror inte att man blir lyckligare för att man tjänar en massa pengar, är gift och har allt vad en "vanlig Svensson" kan önska sig. Jag tror att lycka är de där ögonblicken. Så självklart att lära sig att uppskatta sig själv, andra och bara saker och ting.
Sen som Fredde kommenterade, i bland känns det lättare och ibland känns det svårare, det är ju liksom bara så som det är!
Men ögonblicken. The moments hehe. Le lite, tänkt efter lite och njut för oavsett vad meningen med livet är, om det ens finns någon mening, så kan du faktist aldrig veta hur morgondagen eller ens nästa sekund kommer att se ut.
Som ett oskrivet blad och visst är det ändå lite spännande? Haha fast väldigt frustrerande och ibland lite oroande.
God natt!
Sorgligt men sant, men känns skönt att veta att du vet att man inte kan lite på killar! (Det kan ta låång tid innan killar visar hur de verkligen är för tjejer. Men ibland tittar deras riktiga jag fram och folk tar det för en en-gångs företeelse).
Men de där lycko stunderna alltså! Hur mycket skit kan man inte gå igenom för att sedan få uppnå bara den lilla stunden av lycka och känna att fan, det var så jävla värt det! (För man lever ju ändå i nuet och när något jobbigt väl är över så är det inte så märkvärdigt längre. Speciellt inte när man i nuet mår bra över något).
Livet är bra lustigt ibland.
Det är svårt att säga att man lever i nuet, för varje sekund av nuet blir direkt historia.. Livet leker förbi, och frågan är om man hinner med. Våra liv, allt vi gjort, tänkt och känt. Det är inte säkert att det kommer spela någon som helst roll för eftervärlden. Fast å andra sidan, vad spelar det för roll för oss om det gör det eller inte?
Tycker att Fredde är lite dömande. Tvivlar på att en enstaka person kan berätta om hur alla killar är. alla är ju individer, och alla fungerar olika. Och man får helt enkelt avgöra på var person om den går att lita på, genom att följa både hjärta och hjärna.
Sen tror jag att alla har en slags bild av hur de vill att livet ska bli. Som du skrev, att du ser det som att livet går ut på att finna en själsfränd när man utvecklats tillräckligt för att vara redo att möta honom. På samma sätt har nog alla olika saker de vill göra i livet. För dig är det en prioritet att först festa, resa och skaffa en karriär. Alla delar nog inte dem målen och tycker nog inte att det är nödvändigt att göra innan man finner sin partner. Men det är viktigt att känna efter vad som betyder något för en själv. För ingen annan kan tala om för dig hur du ska leva ditt liv. För du är fri, livet är fritt. Ett oskrivet blad att låta kreativiteten flöda på. Och du kan göra precis vad som helst med ditt liv.
